Viktigt att veta om IBS (känslig tarm)

Symtom

IBS är en funktionsstörning i tarmen, som fått sitt namn efter engelskans Irritable Bowel Syndrome, eller irritabel/överkänslig tarm. Sjukdomen innebär att mag-tarmkanalen inte fungerar och rör sig som den ska. 

Det är en vanlig åkomma och vissa studier visar att så mycket som tio procent av befolkningen kan vara drabbad. Rent medicinskt anses det vara en “godartad” åkomma, och den leder inte till exempelvis cancer, men symtomen kan vara mycket besvärliga i vardagen. 

Det är vanligast att sjukdomen utvecklas i vuxen ålder, mellan 20-40 år, men besvären kan utvecklas när som helst. Symtom kan se olika ut hos olika individer, men inkluderar någon variant av: 

• Ont i magen, som blir bättre eller sämre när man bajsar

• Förstoppning 

• Diarré

• Oregelbunden tarmtömning

• Gasighet och uppsvälldhet

För att få diagnosen IBS måste man ha haft ont i magen i kombination med något av ovanstående symtom i minst tre månader. Stress och viss mat kan förvärra symtom hos individer som redan har IBS. 

Behöver du vård?

För dig som bor i Malmö finns Läka & Knodd vårdcentral nära till hands om du blir sjuk.

Orsak

Det är inte helt klarlagt vad som orsakar IBS. Grundproblematiken handlar om en överkänslighet i tarmarna och kommunikationen mellan tarmarna och hjärnan. 

Det skulle kunna ligga ärftliga faktorer och födoämnesintolerans bakom problemen, eller kanske ha att göra med immunsystemet eller tarmens bakterieflora. Stress och oro påverkar också, och det psykiska måendet påverkar hur man upplever symtomen. Att “bara” vara stressad eller att äta någon särskild mat orsakar dock inte IBS på egen hand. 

Behandling

IBS går inte att bota, utan behandling går ut på att lindra symtom. Det kan bli aktuellt med läkemedel som: 

• Motverkar förstoppning

• Lindrar gasighet 

• Stoppar diarré

Medicinering och psykoterapi som hjälper det psykiska måendet kan också förbättra upplevelsen av sjukdomen och göra att man mår bättre. 

Egenvård

Besvären från IBS kan också lindras med hjälp av livsstilsförändringar. Särskilt kosten kan påverka hur man mår och hur starka symtomen blir. Det är dock individuellt hur man påverkas av olika livsmedel, så man kan behöva pröva sig fram. 

Insatser som många har blivit hjälpta av inkluderar: 

• Att föra en matdagbok så man lär sig vilka livsmedel som ger upphov till symtom

• Att äta på regelbundna tider 

• Att äta lite åt gången men oftare under dagen

• Att försöka begränsa stress och främja bättre psykiskt mående

Man kan få hjälp med dessa insatser från vården. Det kan vara aktuellt med läkarkontakt för medicinering, psykolog för samtalsterapi, och dietist för hjälp med kosthållningen. 

När behöver man söka vård?

Om du misstänker att du har IBS är det bra att söka vård. Dels för att få hjälp med besvären, men också för att utesluta andra sjukdomar som kan ge liknande symtom. 

Sök vård om: 

• Du misstänker att du har IBS

• Du är över 50 år och har magbesvär som du inte haft tidigare

• Du snabbt går ner i vikt

• Du får oregelbundna toalettvanor eller ditt bajs ser annorlunda ut än vanligt

Sök akut vård om:

• Du har blod i avföringen

• Du kräks blod eller något som liknar kaffesump

• Du plötsligt får mycket ont i magen

• Du har mycket diarré nattetid, antingen i flera nätter eller i kombination med något av övriga akuta symtom

Vanliga frågor om IBS

Vad är IBS?

IBS är en funktionsstörning i tarmen som innebär att mag-tarmkanalen inte fungerar och rör sig som den ska. Sjukdomen är inte farlig men symtomen kan bli mycket besvärliga. Man kan få mycket ont i magen, särskilt efter att man har ätit, och drabbas av både förstoppning och diarré, samt känna sig gasig och uppblåst. IBS går inte att bota men besvären kan lindras med medicin och livsstilsförändringar såsom ändrad kost. 

Vad ska man undvika för mat vid IBS?

Olika personer reagerar olika på mat vid IBS. För många hjälper det dock att undvika kaffe, alkohol, kryddstark mat och fet mat. Har man förstoppning kan fiberrik mat vara bra. 

Om man har mycket besvär av gasighet kan det vara bra att undvika mat som ökar gasbildningen, såsom lök, bönor, kål, och kolsyrad dryck. Undvik också lightprodukter. 

För en del hjälper det att äta så kallad låg FODMAP-kost. FODMAP är egentligen en behandlingsform där man först undviker mat som innehåller fruktos, laktor, vissa kostfibrer och låter tarmen vila, för att sedan introducera dem och se vad kroppen tål. Att välja livsmedel med låg FODMAP minskar irritationen för tarmen. 

Eftersom det är individuellt vilken mat man kan äta vid IBS är det bra att prata med en dietist. Dietisten kan hjälpa till att utreda vilken man som fungerar bättre eller sämre och hjälpa patienten att skapa en kosthållning som fungerar i vardagen för både tarmen och individen.