top of page

Viktigt att veta om atopiskt eksem hos vuxna och barn

Atopiskt eksem är vanligt hos barn och vuxna och kan ge stora besvär med klåda och utslag på huden. Det går inte att bota helt men med hjälp av egenvård och läkemedelsbehandling vid behov kan man dämpa symtom och lindra besvär.

Viktigt att veta om atopiskt eksem hos vuxna och barn

Symtom

Torr, fjällande hud, klåda, hudsprickor och små blåsor på huden


Egenvård

Smörj med mjukgörande kräm, skydda mot vatten, rengöringsmedel och kemikalier


Behandling

Mjukgörande kräm, kortison, läkemedel, ljusbehandling

Symtom & orsak

Atopiskt eksem är mycket vanligt och drabbar runt 20% av alla barn innan skolåldern. Oftast uppstår det redan innan två års ålder men man kan få det närsomhelst. Sjukdomen är kronisk och kan också drabba olika delar av kroppen i olika åldrar. 


Åkomman kallas även för böjveckseksem, eftersom det hos barn ofta sitter just där lederna böjs, såsom i armveck, knäveck och runt handleder och vrister. 


Ordet “atopiskt” innebär att man har en nedärvd tendens att aktivera immunförsvaret mot vanliga ämnen i närmiljön. Man kan exempelvis reagera på damm, pollen och ämnen i mat. Det är vanligt att personer med atopiskt eksem därför också har andra relaterade, atopiska tillstånd, såsom astma eller födoämnesallergi, exempelvis mjölkallergi. 



Behöver du vård?

För dig som bor i Malmö finns Läka & Knodd Vårdcentral nära till hands om du blir sjuk.




Typiska symtom på atopiskt eksem: 

  • Klåda på huden

  • Torr hud

  • Röd, fjällande hud, men rodnaden kan vara svår att se på mörkare hud

  • Utslag som övergår till vätskande sår med skorpbildning

  • Små, vätskefyllda blåsor 

  • Huden kan bli hård och tjock där eksemen varit långvariga 


Besvären varierar i utbredning och svårighetsgrad. För en del personer blir besvären allvarliga och särskilt för små barn kan det vara svårt att inte klia på utslagen. 


Atopiskt eksem är en kronisk sjukdom

Utslagen kan komma i skov, med perioder utan problem. Det är dock en kronisk sjukdom, det vill säga att den är livslång, och att den kan ligga latent i kroppen länge för att sedan bryta ut igen. 


Atopiska eksem kan förvärras exempelvis vid träning/svett eller om man utsatt huden för irriterande kemikalier, såsom tvål, handdiskmedel, och rengöringsmedel. Därför är det klokt, även under perioder utan utslag, att ta hand om huden, undvika sådant som irriterar den, och vara noggrann med att smörja med mjukgörande kräm. Eksem blir ofta svårare under vintern, då luften är torr. 


För många går besvären över i tonåren, men besvären kan sedan återkomma. Ungefär var fjärde vuxen har fortsatta besvär. Då drabbar eksemen ofta händer, huvud och hals. 


 

Behandling

Behandling av atopiskt eksem går ut på att dämpa inflammationen samt att stärka hudens barriärfunktion för att bättre kunna motstå irriterande ämnen. Man utgår från eksemets svårighetsgrad, så att mer intensiv behandling kan sättas in när besvären är som svårast, för att sedan trappas ner när utslagen är borta eller milda. 


Behandlingsalternativ inkluderar: 

  • Mjukgörande kräm med karbamid, glycerol eller propylenglykol

  • Kortisonkräm, receptfri eller receptbelagd beroende på svårighetsgrad

  • Immunhämmande läkemedel, särskilt vid utslag i ansiktet eller andra områden där kortison bör undvikas

  • Ljusterapi


Det finns ytterligare behandlingsalternativ, såsom biologiska läkemedel och så kallade JAK-hämmare, som kan bli aktuella vid svåra besvär om andra behandlingar inte har gett någon effekt. Man kan också behöva antibiotikabehandling om utslagen har blivit infekterade. 


Grundbehandlingen mot eksem, och det som är vanligast för de flesta, är en kombination av att smörja med mjukgörande medel och kortisonkräm. Det är dock viktigt att smörja enligt vårdgivarens instruktioner för bäst effekt. 


Detta kan inkludera att smörja: 

  • Kortison på ett större område än bara där utslaget syns

  • Även på såriga eksem

  • Ett tjockt lager

  • Mjukgörande kräm regelbundet även när man inte har besvär, i förebyggande syfte


Det är också viktigt att inte sluta tvärt med kortisonkräm eftersom det kan leda till att symtomen förvärras. Följ vårdgivarens instruktioner för nedtrappning. 


Du kan tala med din vårdcentral för att få rådgivning kring hur och hur ofta du ska smörja. Om ditt barn har eksem, kan ni också få vägledning via BVC.  


 

Eksemskola

På många BVC-mottagningar och hudkliniker erbjuds så kallade eksemskolor. Här kan du som själv är drabbad eller som är förälder till ett barn med atopiskt eksem få tydliga behandlingsinstruktioner för att få ut så mycket som möjligt av behandlingen. 


Via eksemskolan kan du även få vägledning kring: 

  • hur du ska underhålla huden under perioder utan utslag för att minska risken för återfall

  • bästa smörjtekniken för att maximera nyttan av mjukgörande krämer och kortison

  • hur du kan undvika sådant som riskerar att förvärra eksemen

  • framtida yrkesval som kan vara svåra att utöva när man har stora besvär från eksem


 

När behöver man söka vård?

Sök vård om: 

  • Du har besvär med torr hud och utslag som kliar, och besvären inte har blivit bättre efter en veckas behandling med receptfri kortisonsalva

  • Ditt eksem blir värre, bildar sår, eller sprider sig 

  • Ditt eksem inte svarar på behandling som brukar hjälpa

  • Något av ovanstående gäller ditt barn


 

Vanliga frågor om atopiskt eksem


Vad är atopiskt eksem?

Atopiskt eksem är en ärftlig typ av kroniskt eksem som ger utslag och klåda på huden. Ofta uppstår det innan två års ålder och för många går besvären över i tonåren, även om de ofta sedan uppstår igen senare i livet. Behandling går ut på att skydda och stärka huden genom att smörja med mjukgörande kräm, och att dämpa inflammation, ofta med hjälp av kortison och andra läkemedel. 


Hur ser atopiskt eksem ut?

Under småbarnsåren är det typiskt att man får eksem på områden där lederna böjer sig, såsom armveck, knäveck, handleder och vrister. Hos vuxna ses eksem ofta på händerna. Huden kan vara röd och fjällande, det kan uppstå blåsor och sår, och utslagen kliar. 


Varför får man atopiskt eksem?

Det finns en ärftlig komponent som i kombination med miljön man befinner sig i gör att kroppens immunförsvar angriper huden. Miljöfaktorer såsom kemikalier, torr och dammig luft, eller att man torkat ut huden kan bidra till att skada hudens skyddsbarriär och öka risken för eksem. Det finns en samsjuklighet mellan atopiskt eksem och allergier. 

Granskad av:

Christina Walding, Specialistsjuksköterska

Karin Helander, Specialistsjuksköterska

Du kanske också är intresserad av

Eksem: symtom, orsak och behandling

Eksem: symtom, orsak och behandling

Viktigt att veta om seborroiskt eksem (mjälleksem)

Viktigt att veta om seborroiskt eksem (mjälleksem)
bottom of page