Viktigt att veta om ångest och oro

Vad är ångest?

Ångest är en känsla som ofta sitter både i sinnet och i kroppen. Det kan beskrivas som en oro eller en rädsla. Ibland är den mer diffus, ibland är den tydlig. 

I grunden är ångest en reaktion på något farligt, ett hot utifrån. Man kan dock reagera på precis samma sätt på upplevda hot, såsom oroväckande tankar, eller rädslor för att utsättas för något svårt man varit med om tidigare. 

Psykiska symtom på ångest: 

• Obehag och ängslighet

• Rastlöshet 

• En känsla av att något är fel, men man vet inte vad

• En specifik rädsla

Fysiska symtom på ångest: 

• Hög puls / hjärtklappning

• Svettningar

• Svårt att andas

• Yrsel

• Spända muskler 

• Magont

• Tryck över bröstet

• Muntorrhet

Symtomen kan börja milt och sedan öka. I en del fall, som vid panikångest, kan starka symtom uppstå omedelbart, utan förvarning. 

💡 Ett missriktat hjälpmedel

Rent biologiskt utvecklades ångesten som ett sätt för kroppen och psyket att reagera på fara. Snabbt behövde man samla sin energi och bekämpa eller rymma från det farliga, och sedan skulle reaktionen släppa. I modern tid utsätts vi dock sällan för vilda lejon, mer för våra egna tankar, rädslor, och livssituationer. Dessa går inte att lösa genom att snabbt springa därifrån, men hjärnan och kroppen reagerar precis på samma sätt som vid en faktisk fara. Det är då ångesten blir till ett problem. 

Ångest är inte farligt

Det kan vara svårt att tro när man är mitt inne i den, men ångest är inte farligt. Det som händer i kroppen är en reaktion på den upplevda faran. 

Magontet gör en inte illa och betyder inte att man är sjuk, till exempel. Hjärtklappningen innebär inte att man håller på att få en hjärtattack. Efter några minuter eller en stund går ångesten över. För en del personer, exempelvis de med generaliserat ångestsyndrom (GAD) kommer den tillbaka, och det kan kännas som att man har ångest hela tiden. 

Däremot kan det vara mycket påfrestande att bära på ångest, oavsett hur ofta den kommer. Man kan uppleva sömnsvårigheter och bli stressad av ångesten, börja undvika situationer och platser där man tänker att ångesten ska uppstå, och börja självmedicinera med exempelvis alkohol (vilket oftast i längden ger mer ångest). Det är också vanligt att personer med ångest samtidigt lider av depression. Därför är det bra att ta sina upplevelser på allvar och söka hjälp om ångesten blir övermäktig. 

Vem får ångest?

Alla kan uppleva ångest någon gång. En del personer är mer benägna att uppleva det ofta. Man kan också påverkas av olika faktorer i livet, såsom att det blir värre när man är stressad eller har sovit dåligt. 

För ungefär en av tio med ångest blir problemen så stora att de påverkar vardagen. Det är också skillnad på att uppleva ångest ibland och att ha ett så kallat ångestsyndrom, som man skulle kunna kalla att ångesten har blivit till en sorts sjukdom.

Här kan du läsa mer om när barn har ångest.

Ångestsyndrom 

Det finns olika ångestsyndrom som tar sig olika uttryck. Här är de vanligaste: 

• Paniksyndrom: En panikattack är när man plötsligt får stark ångest, utan förvarning. Man kan ha svårt att andas och tro att man har fått en hjärtattack. Vid paniksyndrom får man ofta sådana attacker och börjar också vara rädd för att få attackerna, vilket leder till en negativ spiral. 

  
  

• Generaliserat ångestsyndrom (GAD): Vid GAD upplever man dagligen, nästan konstant, oro och ångest för att något dåligt ska hända. Man kanske undviker situationer eller känner stort kontrollbehov för att undvika att något dåligt ska hända. Andra kan uppleva det som överdrivet. Symtomen är inte lika akuta som vid en panikattack utan ligger ofta under ytan, med ont i huvud, muskler, och mage, koncentrationssvårigheter och svårt att sova. 

  
  

• Social ångest: Social ångest kan göra att man undviker sociala sammanhang, ibland av en rädsla av att göra bort sig, eller ångest inför vad folk ska tro om en. Det gör ofta att man undviker sociala situationer och då blir ångesten värre med tiden. 

  
  

• Hälsoångest: Kallades tidigare hypokondri och handlar om en rädsla att ha olika sjukdomar. Man känner efter för att känna av symtom och övertygar sig att man har dem. 

När ska man söka vård för ångest?

Du behöver inte skämmas om du känner att du inte kan hantera din ångest själv och behöver hjälp utifrån. Utbildad sjukvårdspersonal kan använda beprövade metoder och behandlingar som har uppvisat goda resultat för att lindra ångest och hjälpa personer att hantera ångesten när den kommer. 

Kontakta din vårdcentral eller en digital vårdgivare. De kan hjälpa dig med bedömning och råd om behandling för att komma fram till vad som fungerar bäst för dig. 

Sök vård om: 

• Du har ångest som hindrar dig att leva som vanligt i vardagen

• Du börjar undvika situationer, platser, eller personer för att undvika ångesten

• Ångesten har gett dig sömn- eller koncentrationssvårigheter

• Du har börjat självmedicinera mot ångesten och tagit till alkohol, narkotika, eller självskadebeteenden för att lindra ångesten

• Du har ett barn vars ångest begränsar barnets eller familjens vardag

Sök akut vård om: 

• Du har haft bröstsmärta i mer än 15 som inte släpper

• Du har tankar om att skada dig själv 

Behandling mot ångest: terapi och medicin

Det första och mest effektiva sättet att behandla ångest är med samtalsterapi, oftast kognitiv beteendeterapi (KBT) eller stödsamtal. Genom samtal får du stöd om det är en tuff period i livet, och insikt i hur du reagerar och hur du kan hantera dessa reaktioner. 

Genom KBT får du också en trygg och säker miljö att möta din ångest i. Du får lära dig hur ångest fungerar i kroppen och hur den går över. Om det är lämpligt kan du få möjlighet att träna på att “utsätta dig” för situationer eller platser som ger upphov till ångesten för att tillsammans med terapeuten lära dig överkomma dem. 

Det finns också receptbelagda läkemedel som kan hjälpa dig som har långvarig och svår ångest. Du och din läkare kommer tillsammans fram till vilka behandlingar och kombinationer av behandlingar som passar i just din situation. 

5 tips mot ångest

De flesta som upplever ångest behöver inte söka sjukvård för den, men man kan ändå vilja lindra besvären. Det här kan du göra själv för att hantera din ångest: 

1. Tänk på att det går över. Det bästa du kan göra med ångesten är att stå ut med den i stunden. Den fysiologiska reaktionen går över efter en stund, och det är när man försöker undvika ångesten eller att tänka på den som den växer.

   
   

2. Undvik undvikandet. Det är lätt att börja undvika situationer och platser där ångesten uppstår, men tyvärr brukar det göra problemen värre. Man börjar undvika fler platser/personer/situationer och till slut blir det mycket begränsande. Ta mod till dig och våga möta monstret, allra oftast ser det inte lika farligt ut när man vänder ljuset mot det.

   
   

3. Ta hand om vardagsmåendet. När du äter bra, vilar, tränar/vardagsmotionerar, och har goda rutiner för vardagen är både kropp och psyke bättre rustade för att stå emot ångesten. Det är vanligt att främst uppleva ångest när de bitarna inte ligger på plats.

   
   

4. Undvik stress. Lättare sagt än gjort ofta, men i det långa loppet är din goda hälsa beroende av att du hittar en bra balans. Försök att säga nej ibland, och sätta gränser exempelvis på jobbet.

   
   

5. Undvik alkohol. Alkohol och nikotin kan kännas ångestdämpande för stunden, men leder i längden till mer ångest. Nikotin kan också göra det svårare att sova. Se även över ditt koffeinintag, eftersom koffein kan öka ångesten och störa sömnen. 

Vanliga frågor om ångest

Hur känns ångest?

Ångest kan kännas på olika sätt. Dels kan man uppleva en oro, rastlöshet, svårt att koncentrera sig eller sova, och tankar som springer iväg till katastrofscenarier. Dels kan man känna hjärtklappning, svårt att andas, tryck över bröstet, ont i magen, att man blir torr i munnen och svettig, eller att det pirrar i händer och fötter. Symtomen vara olika starka och komma och gå. 

Vilka fysiska symtom kan uppstå vid stress och ångest?

Vanliga fysiska symtom för stress och ångest liknar ofta varandra: huvudvärk, ont i magen, hjärtklappning, yrsel, minnesproblem och koncentrationssvårigheter, och svårt att sova.