top of page

Magkatarr: symtom, behandling och egenvård

Magkatarr är ett vanligt och oftast ofarligt tillstånd som skapar magbesvär och ofta påverkas av individens livsstil, som kost och stress. I dagligt tal kallar många allmänt känslig mage eller dyspepsi för magkatarr, men egentligen innebär det en inflammation av magsäcken.

Magkatarr: symtom, behandling och egenvård

Snabbversion

 

Symtom

Ont, sveda, eller sug i magen, illamående, sura uppstötningar, halsbränna, gasighet


Egenvård

Livsstilsförändringar med mindre stress, rökning, alkohol, kaffe och att undvika kost som förvärrar besvären


Behandling

Främst livsstilsförändringar, läkemedel mot magsyra/sura uppstötningar

Symtom & orsak


Magkatarr eller dyspepsi?

Begreppet magkatarr är lite komplicerat, eftersom många använder termen i dagligt tal även för magbesvär där det inte förekommer en inflammation. 


Magkatarr (gastrit) eller stressmage är samlingsnamnet för olika besvär i övre delen av magen. Magknip, halsbränna, uppblåsthet, illamående eller snabb mättnadskänsla är vanliga symtom, som uppkommit pga att man har en inflammation i magsäckens slemhinna.


Dyspepsi är också ett samlingsnamn för olika symtom som man kan ha i den övre delen av magen. Man kan till exempel ha ont eller ha en brännande känsla i maggropen. Detta beror inte på inflammation utan att man har en ökad känslighet i magsäckens och tolvfingertarmens känselnerver. Prover och undersökningsresultat är normala vid dyspepsi. Dyspepsi brukar också översättas som dålig matsmältning/känslig mage. Det är alltså inte en sjukdom i sig.


Vanliga symtom på magkatarr: 

  • Ont i magen

  • En sugande känsla i magens övre del

  • Att magen är spänd eller gasig

  • Halsbränna 

  • Att det svider i magen

  • Illamående


Man kan också känna sig hungrig men snabbt bli mätt när man äter. Besvären kan vara bestående, kroniska, eller bara uppstå tillfälligt. 



Behöver du vård?

För dig som bor i eller nära Malmö är det smidigt att få vård på Läka & Knodd vårdcentral.



Magbesvär kan ofta uppstå på grund av livsstilsvanor, såsom stress eller kostvanor. Långvarig stress, alkohol, rökning och långvarig läkemedelsanvändning kan leda till mer akut eller kronisk gastrit. Bakterien helicobacter pylori, som även orsakar magsår, kan ligga bakom kronisk magkatarr. Det är också vanligt att man har just magsår i kombination med magkatarr, eller andra besvär såsom IBS. 


Kronisk magkatarr

Akut eller tillfällig magkatarr är ofta mindre allvarlig och kan gå över med hjälp av livsstilsförändringar. När det handlar om kronisk magkatarr är den ofta allvarligare. Det orsakas ofta av för mycket saltsyra i magsäcken, eller, som nämnt ovan, av bakterier. Vid kronisk magkatarr är det viktigt att söka vård och göra en utredning för att kunna utesluta eller upptäcka bakomliggande orsaker. 


Magkatarr och graviditet

Det är inte ovanligt att gravida får magkatarr. Detta gäller särskilt mot slutet av graviditeten. Då är det också vanligt med halsbränna.


 

Behandling

Magkatarr kan lindras med både receptfria och receptbelagda läkemedel. Livsstilsförändringar kan också hjälpa till att lindra symtom och besvär. 


Medicin mot magkatarr

Medicin som kan hjälpa mot magkatarr är främst sådana som reglerar magsyran eller hjälper mot sura uppstötningar. Det är också relevant att se över användandet av vissa smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID-mediciner, som ibuprofen och acetylsalicylsyra. Dessa receptfria läkemedel kan förvärra besvären. 


Livsstilsförändringar 

Behandling av magkatarr handlar oftast om att lägga om sina vanor. Steg ett är att se över vilka beteenden och vanor som förvärrar besvären och försöka lägga om dem. Ofta handlar det om kost och stress. 


Kost som många upplever förvärrar besvären från magkatarr inkluderar: 

  • Kaffe och alkohol

  • Sur mat

  • Kryddstark mat

  • Fet eller friterad mat

  • Mycket salt mat


Att hålla kroppen i rörelse kan hjälpa. Rökning förvärrar ofta magkatarr och andra magbesvär. Att äta mindre portioner åt gången, men oftare under dagen, kan också lindra besvären. 


 

När behöver man söka vård?

Om du har lättare besvär från sura uppstötningar eller halsbränna kan det räcka med receptfria läkemedel för att besvären ska gå över. Om du misstänker att du har magkatarr är det dock klokt att söka vård för att utreda eventuella bakomliggande sjukdomar eller för råd om behandling. 


Sök vård om: 

  • Du har långvariga magbesvär som inte blir bättre av receptfria läkemedel

  • Du är över 50 år och får nya magbesvär

  • Du snabbt går ner i vikt eller får svårt att äta/låg aptit


Sök akut vård om du: 

  • Har kraftig magsmärta

  • Har blodiga kräkningar

  • Har blod i avföringen eller svart avföring


 

Vanliga frågor om magkatarr


Vad är magkatarr?

Magkatarr innebär egentligen en inflammation i magsäcken. Begreppet används dock ofta som samlingsbegrepp för en rad magbesvär. Det kan vara tillfälligt eller kroniskt. Ofta är det livsstilsbeteenden som stress och kostvanor som ligger bakom. 


Hur känns magkatarr?

Typiskt för magkatarr är ett sug i övre delen av magen. Det kan också svida eller göra ont i magen och ofta får man besvär i samband med att man äter eller dricker. Man kan också bli illamående och ha halsbränna. 


Varför får man magkatarr?

Oftast är det kostvanor och stress som ligger bakom. Kronisk magkatarr kan också orsakas av samma bakterie som orsakar magsår. Långvarig användning av vissa smärtstillande läkemedel, som ibuprofen och acetylsalicylsyra, kan också orsaka magkatarr. 


Vad hjälper mot magkatarr?

Steg ett är att försöka avgöra vad som förvärrar magkatarren och ändra sina vanor efter det. Ofta hjälper det att äta mindre fet, kryddstark, sur eller salt mat, och att försöka motverka stress i vardagen. Rökning, kaffe och alkohol kan också förvärra besvären. Läkemedel som neutraliserar magsyra kan också hjälpa.  


Hur länge har man magkatarr?

Magkatarr kan vara övergående eller bli kronisk. Många upplever lindring genom att undvika kost och livsstilsvanor som förvärrar besvären. Utan livsstilsförändring fortsätter man ofta ha magkatarr i någon mån. 

Granskad av:

Christina Walding, Specialistsjuksköterska

Berit Enqvist, Specialistsjuksköterska

Du kanske också är intresserad av

Viktigt att veta om gallsten - symtom och behandling

Viktigt att veta om gallsten - symtom och behandling

Magsår: symtom, orsak och behandling

Magsår: symtom, orsak och behandling
bottom of page