Magkatarr: symtom, behandling och egenvård
Magkatarr är ett vanligt och oftast ofarligt tillstånd som skapar magbesvär och ofta påverkas av individens livsstil, som kost och stress. I dagligt tal kallar många allmänt känslig mage eller dyspepsi för magkatarr, men egentligen innebär det en inflammation av magsäcken.
Snabbversion
Symtom
Ont, sveda, eller sug i magen, illamående, sura uppstötningar, halsbränna, gasighet
Egenvård
Livsstilsförändringar med mindre stress, rökning, alkohol, kaffe och att undvika kost som förvärrar besvären
Behandling
Främst livsstilsförändringar, läkemedel mot magsyra/sura uppstötningar
Symtom & orsak
Magkatarr eller dyspepsi?
Begreppet magkatarr är lite komplicerat, eftersom många använder termen i dagligt tal även för magbesvär där det inte förekommer en inflammation.
Magkatarr (gastrit) eller stressmage är samlingsnamnet för olika besvär i övre delen av magen. Magknip, halsbränna, uppblåsthet, illamående eller snabb mättnadskänsla är vanliga symtom, som uppkommit pga att man har en inflammation i magsäckens slemhinna.
Dyspepsi är också ett samlingsnamn för olika symtom som man kan ha i den övre delen av magen. Man kan till exempel ha ont eller ha en brännande känsla i maggropen. Detta beror inte på inflammation utan att man har en ökad känslighet i magsäckens och tolvfingertarmens känselnerver. Prover och undersökningsresultat är normala vid dyspepsi. Dyspepsi brukar också översättas som dålig matsmältning/känslig mage. Det är alltså inte en sjukdom i sig.
Vanliga symtom på magkatarr:
Ont i magen
En sugande känsla i magens övre del
Att magen är spänd eller gasig
Halsbränna
Att det svider i magen
Illamående
Man kan också känna sig hungrig men snabbt bli mätt när man äter. Besvären kan vara bestående, kroniska, eller bara uppstå tillfälligt.
Behöver du vård?
För dig som bor i eller nära Malmö är det smidigt att få vård på Läka & Knodd vårdcentral.
Magbesvär kan ofta uppstå på grund av livsstilsvanor, såsom stress eller kostvanor. Långvarig stress, alkohol, rökning och långvarig läkemedelsanvändning kan leda till mer akut eller kronisk gastrit. Bakterien helicobacter pylori, som även orsakar magsår, kan ligga bakom kronisk magkatarr. Det är också vanligt att man har just magsår i kombination med magkatarr, eller andra besvär såsom IBS.
Kronisk magkatarr
Akut eller tillfällig magkatarr är ofta mindre allvarlig och kan gå över med hjälp av livsstilsförändringar. När det handlar om kronisk magkatarr är den ofta allvarligare. Det orsakas ofta av för mycket saltsyra i magsäcken, eller, som nämnt ovan, av bakterier. Vid kronisk magkatarr är det viktigt att söka vård och göra en utredning för att kunna utesluta eller upptäcka bakomliggande orsaker.
Magkatarr och graviditet
Det är inte ovanligt att gravida får magkatarr. Detta gäller särskilt mot slutet av graviditeten. Då är det också vanligt med halsbränna.
Behandling
Magkatarr kan lindras med både receptfria och receptbelagda läkemedel. Livsstilsförändringar kan också hjälpa till att lindra symtom och besvär.
Medicin mot magkatarr
Medicin som kan hjälpa mot magkatarr är främst sådana som reglerar magsyran eller hjälper mot sura uppstötningar. Det är också relevant att se över användandet av vissa smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID-mediciner, som ibuprofen och acetylsalicylsyra. Dessa receptfria läkemedel kan förvärra besvären.
Livsstilsförändringar
Behandling av magkatarr handlar oftast om att lägga om sina vanor. Steg ett är att se över vilka beteenden och vanor som förvärrar besvären och försöka lägga om dem. Ofta handlar det om kost och stress.
Kost som många upplever förvärrar besvären från magkatarr inkluderar:
Kaffe och alkohol
Sur mat
Kryddstark mat
Fet eller friterad mat
Mycket salt mat
Att hålla kroppen i rörelse kan hjälpa. Rökning förvärrar ofta magkatarr och andra magbesvär. Att äta mindre portioner åt gången, men oftare under dagen, kan också lindra besvären.
När behöver man söka vård?
Om du har lättare besvär från sura uppstötningar eller halsbränna kan det räcka med receptfria läkemedel för att besvären ska gå över. Om du misstänker att du har magkatarr är det dock klokt att söka vård för att utreda eventuella bakomliggande sjukdomar eller för råd om behandling.
Sök vård om:
Du har långvariga magbesvär som inte blir bättre av receptfria läkemedel
Du är över 50 år och får nya magbesvär
Du snabbt går ner i vikt eller får svårt att äta/låg aptit
Sök akut vård om du:
Har kraftig magsmärta
Har blodiga kräkningar
Har blod i avföringen eller svart avföring
Vanliga frågor om magkatarr
Vad är magkatarr?
Magkatarr innebär egentligen en inflammation i magsäcken. Begreppet används dock ofta som samlingsbegrepp för en rad magbesvär. Det kan vara tillfälligt eller kroniskt. Ofta är det livsstilsbeteenden som stress och kostvanor som ligger bakom.
Hur känns magkatarr?
Typiskt för magkatarr är ett sug i övre delen av magen. Det kan också svida eller göra ont i magen och ofta får man besvär i samband med att man äter eller dricker. Man kan också bli illamående och ha halsbränna.
Varför får man magkatarr?
Oftast är det kostvanor och stress som ligger bakom. Kronisk magkatarr kan också orsakas av samma bakterie som orsakar magsår. Långvarig användning av vissa smärtstillande läkemedel, som ibuprofen och acetylsalicylsyra, kan också orsaka magkatarr.
Vad hjälper mot magkatarr?
Steg ett är att försöka avgöra vad som förvärrar magkatarren och ändra sina vanor efter det. Ofta hjälper det att äta mindre fet, kryddstark, sur eller salt mat, och att försöka motverka stress i vardagen. Rökning, kaffe och alkohol kan också förvärra besvären. Läkemedel som neutraliserar magsyra kan också hjälpa.
Hur länge har man magkatarr?
Magkatarr kan vara övergående eller bli kronisk. Många upplever lindring genom att undvika kost och livsstilsvanor som förvärrar besvären. Utan livsstilsförändring fortsätter man ofta ha magkatarr i någon mån.
Granskad av:
Christina Walding, Specialistsjuksköterska
Berit Enqvist, Specialistsjuksköterska
Du kanske också är intresserad av
Viktigt att veta om gallsten - symtom och behandling
Magsår: symtom, orsak och behandling