FODMAP: en snabbguide
FODMAP är en sorts diet som hjälper personer med mag-tarmbesvär, exempelvis från IBS, att hitta en kosthållning som minimerar symtom. Här hittar du en snabbguide till FODMAP och listor över mat att inkludera och att utesluta.
Poängen med FODMAP-dieten är att hitta den mest tillåtande kosthållningen som ger minst besvär, så att den blir lättare att hålla i stor utsträckning livet ut. Det är just de första faserna i FODMAP-dieten som är strikta och de är temporära. Under den här tiden är det viktigt att vara noggrann, följa dieten, och vara uppmärksam på symtom och besvär.
Kosthållning som lindrar vanliga magbesvär
FODMAP är en sorts kosthållning som hjälper individer med olika magbesvär att upptäcka om vissa livsmedel skapar mer magproblem än andra, för att till slut hitta en kosthållning som leder till minsta möjliga besvär. Dieten används främst vid funktionella mag-tarmsjukdomar, såsom IBS, men kan även vara lämplig vid andra magbesvär.
Behöver du vård?
För dig som bor i eller nära Malmö är det smidigt att få vård på Läka & Knodd Vårdcentral. Här finns läkare och dietister som kan hjälpa dig med utredning, bedömning, och vård.
Vad är FODMAP?
Ordet är en engelsk förkortning på Fermenterbara Oligosackarider, Disackarider, Monosackarider, och (And på engelska) Polyoler. FODMAPs är en viss sorts kolhydrater med korta sockerkedjor, som är särskilt svåra för tarmen att bryta ner. De orsakar dock inte besvär hos alla.
På ren svenska kan man säga:
Fermenterbara kolhydrater – innebär att de jäser i tarmen
Oligosackarider – återfinns i vissa frukter, grönsaker och bönor
Disackarider - finns i socker och mjölkprodukter
Monosackarider - finns i frukter och honung och kombineras med andra för att skapa disackarider
Polyoler – är sockeralkoholer
Kosthållningen enligt FODMAP börjar med att man under en period utesluter alla livsmedel med hög FODMAP för att sedan testa att introducera ett livsmedel åt gången. Alla kolhydrater påverkar inte tarmen på samma sätt, så genom uteslutningsmetoden kan man upptäcka vilka livsmedelsgrupper som förvärrar problemen och vilka som går bra att äta.
Att äta enligt FODMAP
Om man har besvär med mag-tarmfunktionen, exempelvis på grund av IBS, är det bra att rådfråga en dietist hur man ska göra och om en FODMAP-diet är rätt. Dieten följer ett visst antal steg:
Elimineringsfasen, 2-6 veckor. Här utesluter man alla livsmedel med högt FODMAP-värde. Detta låter tarmen vila och komma till ro. Fasen kan ta olika lång tid för olika personer och det är viktigt att följa kosthållningen noggrant.
Återintroduktion, cirka 8 veckor. Nu börjar man återintroducera livsmedel från de olika FODMAP-grupperna. Man äter livsmedel från en grupp åt gången under några dagar och dokumenterar hur de påverkar kroppen och tarmarna. Därefter återgår man till elimineringsdieten under några dagar för att “nollställa” och testar sedan nästa grupp.
Skräddarsydd kostplan. I den sista fasen samlar man den kunskap man fått för att utforma en kosthållning som fungerar på individuell nivå.
Fas ett och två av FODMAP-dieten är alltså temporära. Under den här tiden är det viktigt att vara noggrann, följa dieten, och vara uppmärksam på symtom och besvär. Poängen är att hitta den mest tillåtande kosthållningen som ger minst besvär, så att den blir lättare att hålla i stor utsträckning livet ut.
FODMAP: lista
Livsmedel som innehåller höga mängder FODMAPS är inte nödvändigtvis onyttiga. Många är grönsaker, frukt, och andra livsmedel som är del i en varierad och näringsrik kost. Därför kan FODMAP-dieten ibland kännas lite kontraintuitiv.
Om du har IBS eller andra tarmbesvär, kontakta din vårdcentral eller en dietist direkt så kan du få råd kring hur du ska gå tillväga, och en mer utförlig lista över FODMAP-livsmedel. Då kan du också få hjälp med FODMAP-menyer som ser till att du får i dig tillräckligt med mat och näring även under elimineringsfasen.
Hög FODMAP: mat att undvika
Att ett livsmedel står med på listan innebär inte att du aldrig kan äta den igen. Det är bara under elimineringsfasen som alla livsmedel med hög FODMAP plockas bort och målet är sedan att återintroducera de livsmedel som inte ger tarmbesvär.
Müsli, korn, bulgur, couscous
Rågmjöl, vetemjöl, produkter som innehåller vete såsom bröd och pasta
Mjölk, yoghurt, grädde
Mjuk eller halvhård ost
Gräddglass
Sorbet
Mango, äpplen, päron, stenfrukter
Torkad frukt
Avokado
Juice och läsk
Kål, broccoli, lök, svamp, bönor och linser
Sockerfritt godis och produkter med sötningsmedel
Observera att detta inte är en komplett lista. Tala med din dietist för att få mer utförlig information.
Låg FODMAP: mat att äta gott av
Havregryn och -produkter, quinoa, dinkel, hirs och mjöl gjord på dessa
Glutenfria produkter som inte innehåller vete
Laktosfria mjölkprodukter och komjölksalternativ (såsom havredryck)
Ägg
Hårdost och laktosfri ost
Laktos/mjölkfri glass
Oljor, smör och margarin
Ris, pasta och nudlar som inte är gjorda på vete eller linser
Kött
Fisk
Kyckling
Apelsiner, mogna bananer, melon, ananas, bär
Tomat, gurka, sallad, spenat, groddar, gröna bönor, paprika
Alla nötter utom pistachnötter
Godis utan sötningsmedel eller mjölk
Kaffe, te
Livsmedel på den här listan kan man äta friskt av, även under elimineringsfasen. De har lågt FODMAP-värde och stör inte tarmarna hos personer med exempelvis IBS.
Granskad av:
Christina Walding, Specialistsjuksköterska
Berit Enqvist, Specialistsjuksköterska
Du kanske också är intresserad av
Magkatarr: symtom, behandling och egenvård
Viktigt att veta om IBS (känslig tarm)